DensvenskamodellenIUtgngspunkter

Klicka hr fr att ndra format p bakgrundsrubriken,Klicka hr fr att ndra format p bakgrundstexten,Niv tv,Niv tre,Niv fyra,Niv fem,*,*,Den svenska modellen I:Utgngspunkter,1,Skadestndets funktioner,Reparation,Prevention (individual- resp. allmn-),Pulvrisering,Kostnads- och riskallokering,Bestraffning,Kan hllas i tanke vid funderingar under seminariet.,2,vergripande funktioner/frklaringar,Hur kan funktioner som reparation eller prevention frklaras eller legitimeras? Motstridiga, gller inte alla fall.,Makrosynstt (moraliska frklaringsmodeller):,Rttsekonomisk effektivitet/kostnadsminimering,Teorin om korrektiv rttvisa,Vad har sdana modeller fr pong?,3,Vad r den svenska (nordiska) modellen?,En sammanhllen syn p skadestndsrttsliga regler och andra regler syftandes till att erstta skador.,Srskilt i fokus: Personskador,Grundtanke: Ersttning ska i strsta mjliga utstrckning alltid utg. Undvika luckor i skyddet.,4,Hur kan ersttning utg?,Det finns ur ett makroperspektiv fyra metoder fr att erstta personskada:,Genom socialfrskringslsningar,Skadestndsrttsliga regler (ev. i kombination med ansvarsfrskring),Genom privata frskringar,Genom direkta stdtgrder frn det allmnna,5,Socialfrskringen,Socialfrskringen tcker idag en stor del av de skador som kan uppst.,Viktigaste exemplet: Sjukfrskringen,Kan aldrig tcka alla skador, inskrnkt till personskada,Mnga personskador faller utanfr (ex ideella skador),Kostnaden tas av skattebetalarna,6,Skadestndsrtten,Ger rtt till ersttning direkt frn skadevllare,tskilliga undantag. (Exkluderade: Tredjemansskador, ekonomiska skador etc.),Grundtanke: Skadestndskostnader kan allokeras till ansvarsfrskringar (jmf. principalansvaret),Kostnaden tas av skadevllaren,7,Privat frskring,Privat sjukfrskring?,Viktiga frskringar: verfallsfrskring, sakfrskring, livfrskring etc.,Kostnaden tas av frskringstagarkollektivet,8,Den svenska modellen,Den svenska modellen bygger p en samsyn mellan dessa olika lsningar fr att tcka kostnaderna fr skador.,Vid,personskada,: vervikten av kostnaderna tas av allmn frskring, samt, i mindre mn, annan frskring,Vid,sakskada,: De flesta kostnader tas av frskring,(Frmst privat, men inte sllan obligatoriska, frskring),9,Frdelar med den svenska modellen,Alla fr personskador ersatta, viktigast: Sjukvrd/sjukpenning,De flesta sakskador erstts ocks ur frskringar, till exempel hemfrskring,Leder till trygghet,10,Ngra principiella problem,I hg grad stannar kostnaden p kollektiv (skattebetalare el. frskringstagare) = ”oskyldiga” fr st kostnaden fr andras skadevllande,Kostnaden blir enorm fr kollektiven,Moral hazard,Transaktionskostnader,11,Vad finns kvar av skadestndsrtten?,Mycket av de regler som utformades hr till frskringsrtten,Skadestndsrtten till fljd drav mindre betydelsefull, men inte utan betydelse,Ofta frskringar i bakgrunden p tvister i praxis, kan vara otydligt,Skadestndsrtten kan bl a sgas ha haft betydelsen av skerhetsventil vid luckor,12,Liten lagstiftningshistoria,1950 kom Strahls,Frberedande utredning angende lagstiftning p skadestndsrttens omrde.,Samtidigt presenterades liknande utredningar i Danmark och Norge,1959 tillsattes en skadestndskommitt. Ledamter, bl.a. Jan Hellner och Wallin,Betnkanden kom under 60-talet.,Proposition 1972:5 - Skadestndslagen 1972,Nya tankar: Principalansvar m m.,Viktiga ndringar p personskaderttens omrde 1975.,13,Andra viktiga frfattningar och frskringar,Trygghetsfrskring vid arbetsskada,Trafikfrskring,Patientskadefrskring,Lkemedelsfrskring,Miljskadefrskring och saneringsfrskring,Frga: Viktigaste lagstiftning fr ovan?,14,Ngra knda luckor i ersttningsskyddet vid personskada,Personskador p barn och ungdomar i skolan. Exempel: Mobbning. (Lagfrslag frenklar men problemet finns kvar.),Allmnt: Ideella skador,15,Den svenska modellen II:Utmaningar hller den svenska skadestndsrtten p att ”amerikaniseras”,16,Utmaningar fr den svenska modellen,Allmnna frskringssystem nedmonteras eller utarmas. Tydligast fr personskador (karensdagar i sjukfrskring, undantag fr vissa skador etc.).,Liknande tendenser fr privata frskringar: Undantag etc.,I kombination med,strre krav,p ersttningsrtten,17,Resultat av utmaningarna,Skadestndsrtten fr ter igen en viktigare stllning, nya funktioner:,Fr att erhlla reparation nr sdan inte kan erhllas p annan vg men fungerar ven,som en arena fr juridisk,aktivism,Tendens:,Skadestndsrtten vidgas,.,Vidgningen utmanar ytterligare den svenska modellen. (Fler krav, tmmer frskringarna),Hller skadestndsrtten p att,amerikaniseras,?,18,Men vad r en amerikanisering av skadestndsrtten?,19,Nidbilden av amerikansk skadestndsrtt: Stella-awards,20,Exempel p mer berttigad skepticism,Malpractice-stmningar,Punitive damages,Class action-institutet,21,Faktiska srdrag i amerikansk rtt; skillnader,Honkas punkter:,Grunden fr skadestndsansvaret skrps,Orsakssambandsbedmningen fr nya drag,De ersttningsgilla skadetyperna utvidgas,Ersttningsniverna stiger,Skadestndet (delvis) fr karaktr av ekonomiskt straff,22,Nya kausalitetstankar?,Oklart kausalitetsbegrepp mjliggr stora variationer,Adekvanslrans luddighet,Adekvanslrans nnu strre luddighet? (Kone-invest och stersundsfallet),Bevislttnader,23,Skrps grunderna fr skadestndsansvaret i Sverige?,Rent strikt ansvar i frnvaron av lagstd? (VA-fallen),Nya former av strikt ansvar i lagstiftningen? (Fr det allmnna),Strnga culpabedmningar? Golf-fallet (kanske)?,24,Nya skadetyper?,Ekologisk skada?,Anhrigskadorna (psykisk skada som personskada),Krnkning av rttigheter? (ldre exempel: uteblivet samtycke vid medicinsk behandling. Nyare exempel: Europakonventionen),25,Stigande ersttningsniver?,Ersttning fr felaktigt frihetsbervade,Ideella skador (kattfallen): Ersttning ver egendomens vrde,Anhrigersttningen,Krnkningsersttning vid bl.a. sexualbrott i brottsoffermyndighetens praxis,26,Skadestnd som ekonomiskt straff,Funktionsargument i svensk skadestndsrtt: Reparation, prevention. (Funktionsargument avs. frskringsmodellerna: Pulvrisering),Strafftanken,Tendenser: Pornografifallet. (Axbergers analys),27,Ytterligare faktorer,Processrttsliga faktorer: Grupptalan,Rttskulturella faktorer ny advokatkultur?,Samhllsfaktorer: Slutet fr den svenska modellen?,Skadestndsrtten som spelflt fr juridisk aktivism,28,Tendenser,Vxelverkan: Skadestndsrtten expanderar nr frskringslsningarna fallerar,Genom att skadestndsrtten expanderar utmanas frskringarna n mer,Etc.,29,Slutsatser,Sledes kan sknjas tendenser mot en amerikanisering utifrn Honkas kriterier,men r det verkligen s illa?,30,